Hem > Högskolestudier > Intersektionalitet??

Intersektionalitet??

Högskolan Väst 20121220

intersection-300x197

Dagens föreläsning var i kursen OGL, och ämnet för dagen INTERSEKTIONALITET. Föreläsaren var en ny bekantskap som hade hemma adress Skövde högskola i vanliga fall. Jag måste säga att jag upplevde henne som både noggran, förberedd och framförallt pedagogiskt duktig att förmedla sitt budskap. Ämnet i sig var lite knepigare,, eller inte.. Det var väl egentligen frågan om vad betydde ordet Intersektionalitet? Boken som vill skulle läsa i inför föreläsningen upplevdes inte tillräckligt tydlig i just vad ordet Intersektionalitet betyder.

Men den alldeles förträffliga föreläsaren klargjorde ganska väl för vad det stod för. Till att börja med, just ordet kommer ifrån USA, och kan likställas med på/avfarts vägar som är vanliga i USA,s storstäder. De där som går lite över och under varandra.

I övrigt betyder begreppet Intersektionalitet  en sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet.

Könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Intersektionalitetsstudier är ett vanligt inslag inom genusvetenskap och feministisk teoribildning.

Intersektionalitet bör inte ses som en övergripande teori, utan snarare som ett analytiskt hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet, etnicitet och religion. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.

En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex ”icke-vit etnicitet”, ”transsexualism” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t ex ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier. Begreppet användes först inom den antirasistiska femenismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige där begreppet introducerades av postkolonialt inspirerade forskare.

All ojämlikhet bygger på samma grund, först delas världen in i två delar, beroende på social kategori. Här är några exempel:

Kön: man/kvinna

Klass: rik/fattig

Etnisk bakgrund (I Sverige): svensk/”invandrare” eller utländsk

Ålder: vuxen/ung

Denna indelning bygger på idén om att människor i grunden är olika varandra och har olika egenskaper som har att göra med deras kön, etnicitet eller ålder mm. Detta skaparstereotypa bilder av människor t ex att män ska vara tuffa och hårda.

I nästa steg görs en värdering av denna indelning där den ena delen blir norm och den andra blir just den andra. Den som tillhör normen i vissa sammanhang ges högre status: män, rika, svenskar, vuxna och de egenskaper som kopplas ihop med normen till exempel manlighet, svenskhet, ansvarsfullhet mm ges högre värde än de som kopplas ihop med att vara den andra. Här är några exempel som bygger på stereotyper eller fördomar:

Norm (hög status) 

Manlighet: hårdhet, att ta för sig, oberoende

Rik: välutbildad, organiserad, smart

Svensk: laglydig, icke-troende

Den andra (låg status)

Kvinnlighet: mjukhet, omhändertagande, beroende

Fattig: outbildad, kaotisk, dum

”Invandrare”: kriminell, religiös fundamentalist

Dessa förenklingar och stereotypa bilder kan tyckas harmlösa men lägger ofta grunden för hur vi organisaerar samhället och får som konsekvens att de människor och egenskaper som kopplas till normen värderas högre. Denna värdering rättfärdigar ojämlikhet och ger vissa sociala grupper mer makt än andra. Till exempel har män som social grupp mer makt än kvinnor som social grupp.

För en och samma person kan olika kategorier påverka ens sociala status på olika sätt, beroende på situationen. Ett exempel:

I Sverige har en svensk välutbildad kvinna i vissa sammanhang större social status än en lågutbildad man från Somalia. I andra sammanhang kan samma kvinna ha lägre status, exempelvis i jämförelse med en svensk välutbildad man.

För att förstå hur makt fungerar räcker det inte med ett enda perspektiv, då detta bara visar en del av verkligheten. I vissa situationer är exempelvis ett genusperspektiv inte tillräckligt för att förklara verkligheten, utan en komplettering med andra perspektiv kan vara nödvändig.

Tror jag hajat grejen.. Nu gäller det att få in detta i examinations rapporterna/analyserna.. Och där känner jag att stöter på patrul…

Annonser
Kategorier:Högskolestudier
  1. Moberg
    januari 11, 2013 kl. 13:54

    Världsklass !!! du är ju en verbal orgasm ju !
    Du fick mig definitivt på kanonhumör idag …..dagens solglimt.
    Tack skägglurken bralle !!!(gött att ha dig som klasskamrat)

    // Hälsningar Dante

  2. Jenny Hagberg
    maj 1, 2014 kl. 07:54

    Tack!! Har snurrat i mig i hur postkolonial teori hör ihop med intersektionalitet. Nu förstår jag bättre!!! Mvh Jenny

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: