Arkiv

Archive for augusti, 2014

Grunden sätts de fyra första åren.

augusti 25, 2014 Lämna en kommentar

 

 Magnus

Resurser till skolan är ofta ett ämne som man i den lokala barn och ungdomsnämnds politiken haft delade meningar om. De styrande minialliansen vill inte skjuta till pengar, tvärtom spara. Och ta bort små enheter och göra större, så vill även förvaltningen, att förvaltningen vill det beror mest på att de har problem med att få ihop organisationen med den budget de fått av politiken plus att dom fått ett uppdrag av tidigare nämnd att se över skolstrukturen.

Jag fortsätter med en dåres envishet att påstå att skolan inte mår bra av stora enheter, utan att de små är bättre. Givetvis är det ett problem när pengarna inte räcker. Men vill man nå ett bättre resultat så måste man tillföra, fast givetvis på rätt sätt och saker. De finns de i dag som säger att aldrig har vi lagt så mycket pengar på skolan och ändå blir den bara sämre. I nämnden i vänersborg sa moderata ordförande i början av denna mandatperiods sittande nämnd, att det inte skulle föras till mer pengar, för resurserna var tillräckliga ”det handlar inte om mer pengar, utan att få lärarna att jobba smartare” och det är ju möjligt att det är en väg, att få lärarna mer effektiva. Men då behövs ju också en dräglig arbetsmiljö för just lärarna, och hur får man till då?

Idag pratas det om att det är viktigt att höja lärares status, och lärarfacket vill att politikerna skall jobba för att ge lärarna högre lön. Och visst kan detta ha betydelse, framförallt för att få ungdomar att välja att utbilda sig till lärare, samt få duktiga lärare att stanna i kommunen. Men min uppfattning är ändå att arbetsmiljön måste på nått sätt gå först. Den ena reformen efter den andra har löst av varandra med det politiska styret som förts de sista åtta åren med Björklund (Fp) i spetsen. Lärarna hinner inte med.

Jag läste vid Högskolan Väst en kort period förra året, och gjorde ett arbete kring klass storlekar och om det hade någon betydelse, små kontra stora klasser. Jag studerade ett antal avhandlingar och forskarrapporter. Och kunde konstatera  i denna rapport att mindre klasser har betydelse. Framförallt de första åren, förskoleklass till klass 3.

Jag tänkte delge en del av rapporten här i min blogg. Och börjar med en undersökning som gjordes i delstaten Tenessee USA, mellan åren 1985-1989. STAR experiment (Student- Teacher Achievment Ratio).

STAR projektet är kanske den största,  mest betydande och omfattande undersökning som gjorts kring klasstorleken och dess konsekvenser för elevers inlärning. Projektet var en undersökning som omfattade 79 olika skolor och berörde 11,600 olika elever där över 1000 olika lärare medverkade. Undersökningens mål var att undersöka klasstorlekens betydelse för resultatet eleverna åstadkom. Undersökningen byggde på att man formade klasserna efter projektet. Man gjorde 3 olika typer av klasser, en liten  klass 13-17 elever med en lärare. En medelstor klass 22-25 elever tillsammans med en lärare. Och slutligen en medelstor klass 22-25 elever med en lärare och en heltids hjälplärare. Dessa tre typer av klasser följdes noggrant under en tidsperiod av fyra år (förskoleklass till årskurs 3). Lärarna blev slumpvis utplacerade i klasserna.

Det gick ganska snabbt att se fördelar med småklasser.lärarna i en liten klass och lärarna i medelklass med hjälplärare upplevde att det fanns tid för att bemöta elevernas behov vid inlärning samt ha mycket bättre uppfattning om elevernas kunskapsförmåga. I de små klasserna individualiserade lärarna mer, lade inte så mycket tid på instruktioner och var mer flexibla i sin användning av kompletterande och konkret material. I de små klasserna hade eleverna bättre inlärningsresultat än i de normalstora, effekten av klasstyp var starkast för åk 1. Effekten av klasstyp var det samma för pojkar och flickor, men i synnerhet för läsning interagerande klasstyp med socioekonomisk och etnisk bakgrund. Effekten var ungefär dubbelt så stark för elever med minoritetsbakgrund. Svarta elever vann särskilt mycket på att undervisas i småklasser. När man tittade på läsproven som genomfördes i årskurs 1 såg man en klar skillnad på att de mindre klasserna hade bättre resultat än de större. I de normalstora klasserna med hjälplärare uppnåddes inte bättre resultat än i de klasser som endast hade en lärare.

Efter årskurs 3 upphörde STAR experimentet, och alla deltagande elever återgick till normalstora klasser. I syfte att undersöka i vilken utsträckning de positiva resultaten är hållbara över en längre tid startades en uppföljnings undersökning (The lasting benefits study). Här redovisar man resultatet av mätningar som gjorts efter årskurs 4, analyserna visade att elever som gått i små klasser i STAR experimentet hade bättre resultat inom alla studieområden, vidare visade eleverna från de små klasserna enligt lärarskattningar mer engagemang i skolarbetet, var mer uppmärksamma på lektionerna och ade en lägre frekvens av störande aktiviteter under lektionerna. Även uppföljningar från åk 5, 6 och 7 visar på kvarstående positiva effekter från studieresultat.

(ref: Gustafsson, Jan-Eric. & Myrberg, Eva. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat- en kunskaps översikt. Stockholm, Liber, skolverket)

Detta var en del av min högskole uppsats/rapport. Här är det ganska solklart att klasstorlek har betydelse, på resultat. Visst, 1980 tal och  USA. Men ändå är det den största undersökning som gjorts. Och jag påstår att den är aktuell även i dag och i sverige. Alla som vill skapa större ”bättre” enheter har fel. Jag kommer med fler inlägg i detta ämne som bevisar att min övertygelse är rätt… (tycker jag iallafall).

 

Annonser
Kategorier:politik, Uncategorized

En osanning och Rösebo skola nära nedlagd.

augusti 21, 2014 2 kommentarer

 

Rösebo skola

 

På ett av de sista nämnd mötena jag deltog i, i barn och ungdomsnämnden, närmare bestämt 12 maj. Så dök en diskussion upp kring Rösebo skolan. Förvaltningen hade ett besparingsförslag där man ville flytta verksamhet från ht -14. De borgliga KD, M och FP vill stänga skolan och nappade på detta med hull och hår. Nu är det jag som påstår det, så risk finns att i valtider vill man antagligen inte erkänna det. I debatten i Gestad försvarade sig Moderaten i församlingen att alls inte ville stänga någon skola, mer än sundalsryr och väneryr, för där fanns ändå ingen verksamhet. Men jag påstår ändå att de ville stänga flera skolor. För det som man pratade om i de olika sammanträden vi hade i samband med medborgardialogen, var deras inställning att de små skolorna var dåliga och att det var bättre att samla fler elever i färre skolor. Kostnadsmässigt och organisatorisk enklare.

Flera gånger under medborgardialogen hänvisade man till att det fanns ett minikrav för att få öppna en friskola. Jag vill minnas 50 elever. Och som sagt ingen skola på landsbygden i Vänersborg skulle klara detta krav om man skulle följa det.

Förslaget gick iallafall ut på att flytta själva skoldelen till frändeskolan och behålla fritids,  det var en del för att slippa investeringar för bl a att klara att servera skollunch, och andra renoveringsinvesteringar som behöver göras. Förvaltningen föreslog även ett alternativ där man bussar barnen till Frändefors och att de äter där. För de är ändå där flera gånger i veckan. Detta ansåg vissa i församlingen (nämnden) var en ganska bra ide. Man slapp ju då investeringskostnaden. Och om ändå barnen är på Frände skolan flera gånger i veckan för att ha lektioner där så kan man ju likaväl köra dom dit de andra dagarna också.

Någon sträckte sig så långt till att ”varför skall skolan vara kvar?  Ni som sitter där och vill ha kvar skolan vet inte ens om föräldrarna vill ha kvar skolan”. ”Dom kanske hellre ser att vi stänger den, och så sitter ni här och tvingar dom att ha den kvar”. Men faktum är ändå att kommunfullmäktige tog ett beslut att ingen skola skulle läggas ner. Verkar som vissa har svårt att ta det..

När det gäller att Rösebo barnen är i frände skolan ändå fler gånger i veckan, så är det inte är riktigt rätt. Barnen är på Frände 1 gång i veckan. Klass 1-3 har idrott ett pass, sen åker klass 1-2 tillbaka till Rösebo, medan 3an stannar kvar för att ha slöjd och musik. Förskoleklass åker aldrig till Frände.

Alltså va de lögn från förvaltningen. Det som skrämmer mig är att just denna lögnen kunde på detta möte avgjort ganska snabbt en nedläggning, många i nämnden tyckte nog att det var ok egentligen, men nu blev det inte så, inte läge att ta ett sånt beslut i valtider. Så vi som röstat för att bevara, hävdade bara kommunfullmäktigebeslutet. Besparingsförslaget ströks således. Men risken finns att man  från förvaltningen kommer att försöka igen.

Jag anser att skolan skall vara kvar. Jag ser detta som en skola som har en lugn och trygg miljö, med naturen bakom knuten. Lite synd att vissa valt bort den, men kan också förstå om man t.ex bor närmare Lane-ryr.

Med en borgerlig majoritet i kommunen efter valet, är jag ganska övertygad att denna skola läggs ner, samt även ett par skolor till i ytterkanterna.

 

Kategorier:politik

Vi vill också.. men..

augusti 15, 2014 Lämna en kommentar

holmen

 

Hamnfrågan i Vargön, har en tid debatterats mellan framförallt vänsterpartiet och socialdemokraterna. Den ene beskyller den andre för att inte ha fakta och bara tror en massa. Medan den andra tycker att motparten bara är bitter och nejsägare. Socialdemokraterna i Vänersborg vill satsa på Vargön, man anser att skall skapa nya förutsättningar och arbete. Vänsterpartiet gör hamnfrågan till en ny ”Arena” och talar om alla problem och att det kan bli en dyr affär om all fakta inte kommer fram innan man skrider till verket.

Socialdemokraterna säger att till skillnad från Vänsterpartiet så vill man något. Och eftersom man vill, så måste man ha ett inriktningsbeslut för att kunna gå vidare och signalera till olika finansiärer och företag som kan tänka sig att etablera sig i Vargön. Jag förstår resonemanget, om inriktningsbeslut som en signal, på vad man vill när man diskuterar med intressenter. Problemet är bara att inriktningsbeslut har en tendens att bli mer än inriktning. T ex, var jag själv med om detta när man beslutade om inriktningsbeslut i BUN om att se över förskolorna i kommunen. Med inriktning att lägga ner små förskolor och bygga ut stora samt bygga en helt ny i Vänersborg. I oppositionen i BUN diskuterade vi detta, jag hade en föraning om att detta inte skulle bli bra, då jag framförallt inte delar förvaltningen och vissa styrande politikers uppfattning att litet är kass och stort är bra, när det gäller skola och förskola. Men jag fick ingen med mig i min oro, utan det var ju ”bara” ett inriktningsbeslut. Alltså beslutade vi att ta detta beslut, jag kunde givetvis reserverat mig, men blev övertygad om att det var ingen fara att ta detta beslut, betydde ju inget egentligen, bara en inriktning. Det dröjde inte speciellt länge förrän första lilla förskolan lades ner, Mörtvägen i Vargön. Fullt fungerande och som alla (föräldrar och personal) var nöjda med och ett perfekt läge för de boende. Men vi var ju faktiskt överens om att låta verksamhetschefen jobba med inriktning att lägga ner små förskolor, och alltså har det blivit mer än en inriktning tolkat som en tanke.  Arenan var likadan om jag förstått det rätt, ett inriktningsbeslut som när det väl var igång som inriktning gick det inte att stoppa.

Välfärdspartiet vill också, vi vill också att Vargön skall kunna få nya företag att etablera sig och att det skapar nya jobb. Men likt Vänsterpartiet anser vi att det måste undersökas mer innan man tar något som helst beslut. Därför röstade Välfärdspartiet nej i kommunfullmäktige till ett inriktningsbeslut. För dåliga underlag, och att inriktningsbeslut har en tendens att bli ett beslut per automatik. Vi är också rädda för vad som händer när man börjar röra i älvbotten, finns det nått där som inte är bra och som kan komma i rörelse i vattnet och förstöra dricksvatten etc nedströms?? Det är industri som legat här i många år, att det läckt ut ”gosaker” kan man nog vara ganska säker på. Både från Pappersbruket och Alloys. Ofta brukar det vara så att så länge man inte rör idet så är det ingen fara, men rör man runt i det kan det bli riktigt otrevligt,, kanske.. Som sagt saken behöver utredas mer, det säger ju faktiskt även kommunens tjänstemän, om jag uppfattat saken rätt.

Från socialdemokraterna bedyrar man att det blir ingen flytt till vilket pris som helst. Men å andra sidan är man ju överens med M,FP, Kd och C. Och när man ser det ett steg längre så vill ju både Socialdemokrater och Moderater bygga lägenheter på Sanden, där hamnen i Vänersborg är idag.

 

 

 

 

 

Kategorier:politik

Bra och trygg vård oavsett vem som driver den.

augusti 13, 2014 Lämna en kommentar

Brålanda vc

”Du ska kunna lita på din vårdcentral. Konkurser och vinstjakt hör inte hemma i välfärden.” skriver vänsterpartiet på sin facebook sida, med anledning av att det privata vårdföretaget Hälsoteamet som har vårdcentraler i Jönköpings län har gått i konkurs.

Jönköpings nytt skriver igår ”Hälsoteamet tog i vintras över konkursade Familjeläkarnas vårdcentraler i Jönköpings län, det handlade om fyra stycken. I Mullsjö. Gislaved, Smålandsstenar och Anderstorp. Enligt P4 Jönköping drabbas nu ett 50-tal anställda och cirka 6000 patienter.
Anledningen till konkursen ska enligt konkursförvaltaren som radion pratat med vara att vårdcentralerna tvingats ta in dyra hyrläkare. Vårdföretaget ska ha ett ekonomiskt underskott på över tre miljoner kronor.”

Jag funderar lite kring detta. Det är klart att jag i grund och botten inte gillar vinster i välfärden, om det är så att det bedrivs vanvård etc och att det tas ut vinster som skickas till skatteparadis.. Finns väl ingen normal människa som gör det?? eller?

Nä, jag gillar inte vinster i välfärden, men jag vacklar och gjorde det även som medlem i vänsterpartiet. En av många anledningar att jag gick ur..

Om alternativet är nedläggning som i en del fall i vårt område, så måste man ändå fundera över det kan jag tycka. Min egen vårdcentral Brålanda drivs idag av medpro. Jag för egen del upplever en uppryckning av vårdcentralen i deras regi. Innan var det en katastrof. En tid besökte jag vårdcentralen ganska frekvent, och aldrig fick jag prata med samma läkare, ständigt nya, ”stafettläkare”. Kändes sådär, när man ändå var inne i en period med många besök, och att man varje gång fick dra samma historia. De gånger jag nu besökt vårdcentralen har jag faktiskt träffat samma person. Jag tycker ändå att det är ganska viktigt.

Man måste nog se från fall till fall. Och med tiden kommer säkert lycksökare och riskkapitalister att försvinna från den marknaden, tror jag. Det är inte så lätt att tjäna pengar och driva en vettigt vårdcentral.. Är man inte bra byter folk och man får en vikande patient krets. Och då blir det ju inga vinster..

Som sagt är nedläggning alternativet, så ser jag positivt till privata aktörer som driver verksamheten vidare.  Och privata läkar mottagningar har ju alltid funnits. Om man nu ska se det så. Kanske inte riktigt samma sak, men ändå.

Om man lägger ut nått på entreprenad om det så handlar om åldringsvård och omsorg eller vad det nu kan vara, så måste man även följa upp och kontrollera. Man skriver avtal som entreprenören förbinder sig att följa. Då måste det även följas upp, att det verkligen sker. Har dom rätt personal som vi kommit överens om etc. Sen bör man ju självklart också kontrollera vad det är för entreprenör. Klarar dom detta? Vad har dom gjort tidigare??

Tar exemplet Brålanda och Carema (Vardaga). Missförhållanden och anmälningar. När kommunen satte press på dom så gjordes en uppryckning och idag är iallafall min uppfattning att boende och anhöriga är nöjda. Visst det finns säkert undantag, men i det stora hela så verkar verksamheten fungera. Och fungerar det varför då ta det tillbaka till kommunen? Om det kontrolleras utifrån och görs tillräckligt ofta, så ser jag inga problem. Och skall vi prata kommunala verksamheter så är det inte så fruktansvärt längesedan det larmades och debatterades om dålig vård och vanvård inom även den kommunala vården. (tillägg, jag pratar om den kommunala generellt, inte att förknippa med Vänersborg). jag tar upp några exempel i en äldre blogg jag skrev när Carema va i hetluften Vanvård inget nytt En blogg från 4 december 2011.

Att man sen försöker driva ett företag med vinst är ju inte direkt någon konstighet, finns ingen som bedriver verksamhet som välgöring, kommunen har också vissa krav att det skall gå runt och så även landstinget.. och där sitter också chefer och tjänar stora pengar.. Alltid nån som tjänar. Oavsett.

Kan man garantera en trygg vård som privat aktör så har jag inga problem med det.

Men givetvis återigen för att vara övertydlig,  jag gillar inte vanvård och missförhållanden medans något riskkapitalbolag plockar ut stora vinster, jag gillar inte vanvård och missförhållanden även om det sker utan vinst.

Kategorier:politik

Det fria skolvalet, ett hot mot landsbygdens småskolor.

augusti 12, 2014 4 kommentarer

 

Rosebo

 

Funderar lite på skolan. Jag var som sagt med som åhörare i fredags på en politiker debatt i Gestad. Och i diskussionerna kring skolan så pratades det om ett återförstatligande både från folkpartiet och vänsterpartiet. Visserligen ingen överraskning då båda dessa partier har varit av den åsikten en längre tid. Jag själv har haft samma inställning som tidigare vänsterpartist och fd ledamot i barn och ungdomsnämnden. Men nu har jag fått en tankeställare.

Det var faktiskt något som Socialdemokraternas Marie Dahlin sa. ”Om man återförstatligar, så finns det en större risk att de små skolorna försvinner i kommunen”. Att staten helt enkelt anser att för små skolor har inget berättigande. Vilket också skulle resultera i att vi lokalt inte kan påverka för att behålla våra landsbygdsskolor.

Moderaten som representerade sitt parti i debatten, pratar om en mininivå på 70-75 elever i en skola. och att det finns en minigräns idag för att få tillåtelse att starta en privatskola på typ 50 elever. Om vi nu skulle låta skolan återförstatligas så finns det stor risk att dessa siffror skulle kunna bli en norm, och våra småskolor i kommunen skulle inte klara att nå detta, inte någon.

För mig är skolan viktig, både som förälder och som politiskt intresserad. Jag har även stort intresse för vår landsbygd då jag själv är bosatt i Dalsland och uppväxt i Västra Tunhem, två landsbygdsdelar i Vänersborgs kommun. Skolan och barnomsorg är viktigt i ett politiskt perspektiv för att bygden skall leva, och utvecklas. Oavsett om det finns 70 barn eller 20. Det finns naturligtvis fler saker som måste finnas än bara skola. T.ex  affärer, banker, bensinstationer, vård och omsorg. Men skolan är ändå en av de viktiga stöttepelarna i bygden.

Sen tror jag att det fria skolvalet är av ondo. Det som händer med att man fritt väljer skola, kan resultera i att landsbygdskolorna avfolkas. Eller rättare inte bara kan, för det händer. Dalbo till exempel, där finns det ca 70 elever i upptagningsområdet som valt en annan skola. Resultatet blir givetvis att Dalbo hamnar under lupp, för eventuell nedläggning. För få elever jämförelsevis med hur många det finns plats för.

Samma sak dyker upp i Rösebo, nedläggningsivrarna hänvisar till att alltför många väljer bort sin lokala skola. Och detta hänvisar även de som säger sig vara för. Vänsterpartiet tex sa senast i debatten i Gestad att folk måste välja sin skola, annars kan man inte ha den kvar.

Det finns även en annan aspekt med det fria skolvalet. Jag skulle vilja citera lite från en artikel i dagens nyheter från 4-12-2013. Det handlar om en rapport angående det så kallade PISA. Där det redovisades att sverige är långt ner i botten när det gäller skolan och utbildning utav de länder som ingår i studien som drivs av OECD

Experternas dom är entydig: det fria skolvalet är boven bakom att de svenska 15-åringarnas kunskaper faller. ”Det här är ett pris vi betalar”, säger professorn i pedagogik Tomas Englund. – Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade, säger Tomas Englund.

Magnus Oskarsson, lektor på Mittuniversitetet och svensk projektledare för Pisa-studien – Det sker en sortering av eleverna där de studiemotiverade hamnar på en skola och de omotiverade på en annan. Motverkar vi inte det blir det väldigt svårt att vända utvecklingen.

– Ska man få upp de lågpresterande eleverna så ska de gå i klasser där det också finns högpresterande. Så fungerade den sammanhållna svenska skolan och därför låg vi bra till i slutet av 1990-talet, säger Tomas Englund.

Kunskapsraset sammanfaller med att det fria skolvalet slog igenom på allvar i början på 2000-talet. Enligt Magnus Oskarsson har Sverige blivit extremt i internationell jämförelse.

– Sverige har fått ett skolsystem som för utomstående framstår som anarkistiskt. I de allra flesta andra länder knyts eleven till en viss skola, säger Oskarsson.

Hela artikeln går att läsa här ”Det svenska skolsystemet framstår som anarkistiskt”

Kategorier:politik

Stationer, perronger och lite okunskap.

augusti 11, 2014 Lämna en kommentar

 

 

järnväg

 

Måste korrigera mig själv lite grand. I bloggen Politikerdebatt i Gestad skrev jag att kommunens styrande var beredda att betala ca 20-30 miljoner för att bygga om perrongerna på resecentrum. Detta var en aning fel. Beslutet kommunstyrelsen tog var 10 miljoner. Jag letade rätt på protokollet från kommunfullmäktige onsdagen 20 oktober 2010. På grund av indragna medel skulle inte den tänkta ombyggnationen kunna komma tillstånd, och av den anledningen ville man från kommunen skjuta till 10 miljoner. (för det var bråttom, pga av att man väntade sig en stor befolkningsökning inom kort pga nybyggnationer i Katrinedal, och alla var jättesugna på att få åka tåg. min anm).

Beslutet blev att man i kommunfullmäktige bestämde efter omröstning.. med siffrorna 47 ja och 4 nej, (Lutz Rininsland (v) hade yrkat avslag med instämmande av James Bucci (v) ). Kommunfullmäktige beslutar att godkänna kommunal medfinansiering avseende ombyggnad av resecentrum i Vänersborg genom ett bidrag till statlig infrastruktur utges med 10 Mkr.  

Det förhöll sig även som så att Moderaternas representant i Gestad debatten som sa att självklart är man för ett stopp i Brålanda, men att det inte är något man kan bestämma på kommunnivå, utan det är trafikverket som bygger och bekostar, var en av de personer som faktiskt yrkade bifall i kommunfullmäktige till förslaget om kommunal medfinansiering.  Och det var flera andra som var med på Gestad debatten som också satt med i kommunfullmäktige 2010 och röstade ja. Ingen sa något om att klart skall man påverka om det så skall ske med kommunal finansiering. Nä, alla var för jättemycket för, slående överens. Och det är klart man kan vara om man ändå inte anser att man kan göra något, för att det är andra som bestämmer.

Skall tillägga att Välfärdspartiet satt inte med i kommunfullmäktige vid tidpunkten för detta beslut. Välfärdspartiet kom med samma år vid valet 2010. Och började inte verka förrän den nya kommunfullmäktige drog igång.

Givetvis kan jag ha fel i mitt tyckande, men jag inbillar mig att skulle kommunen komma med förslaget till trafikverket och till västtrafik att man är villig att finansiera för ett tågstopp i Brålanda, så skulle det vara starkt avgörande för hur dessa skulle agera. Jag inbillar mig det iallafall. (vill klart och tydligt göra er uppmärksamma på att detta är mina personliga tankar).

Måste också passa på att lägga till vad Morgan Larsson (Vfp) sa i debatten i Gestad. Angående Lärarlegitimation. ”Jag anser att det finns många duktiga lärare och pedagoger som gör ett fantastiskt bra jobb utan behörighet och legitimation, men vill för den del absolut inte förringa Lärarlegitimationen” Okunskap..? inte vet jag om det är det.. kanske. Men att han förringade lärarlegitimationen stämmer inte, som jag läste i en blogg. För det va just det han sa.. ”Men vill för den del absolut inte förringa lärarlegitimationen”. Han påstod heller aldrig att kommunen på nått sätt skulle kunna bestämma själva om dom skulle kunna strunta i skollagen. Det var bara en uppfattning han hade, att det fanns en massa duktig personal som har andra kvalifikationer än just legitimation. Pedagogiska kvalifikationer.

Och kanske skall jag isåfall fortsätta med okunskap, i mitt eget fall… Lärarlegitimation, behörighet är säkert mycket bra. Men skapar stora problem. Vi har haft en bra skola tidigare om vi pratar  tex om 90 talet, då vi låg i topp i europa. Utan behörighet och legitimation. Det stora problemen när man beslutar om detta är att det blir svårt att få ihop organisationen. Vilket i sin tur påverkar små skolor på landsbygden negativt. Som sagt även jag i min okunskap tycker att det finns en massa bra personal, lärare och pedagoger som har gjort och gör ett fantastiskt bra jobb utan vare sig behörighet och legitimation. Och även jag vill säga samma sak, absolut vill jag inte förringa legitimationen. Givetvis är det en form av garanti för kunskap. Men ändå….

 

Kategorier:politik

Politikerdebatt i Gestad

augusti 10, 2014 1 kommentar

debatt

 

I fredags var det politiker debatt i Gestad bygdegård, initiativtagare LRF. Om jag förstått rätt var alla partier som idag finns i kommunfullmäktige inbjudna, alla va där utom Sverige demokraterna. Frågor som skulle debatteras handlade om landsbygden.

Jag kan tycka att frågorna som skulle debatteras var lite svåra, framförallt för vår del (välfärdspartiet) då många frågor inte ligger på kommunnivå utan på riks och EU, som bekant är Välfärdspartiet ett lokalt parti som bara ställer upp i kommunvalet. Men Morgan Larsson gjorde ändå ett bra intryck enligt mig.

Man kunde nog redan innan insett att detta skulle bli lite svårbruten mark för de olika partierna. LRF Lantbrukarnas riksförbund, Centerpartiet och Centerns Bosse Carlssons hemmaplan.

Lite ordväxlingar och små stunder där det hettade till, men ändå ganska lugnt.

Jag skrev igår om debatten kring skolan, så det behöver jag inte nämna speciellt mycket om. Men i övriga frågor var man otäckt överens, alla vill samma sak. Skillnad lite kring ekologisk mat och närproducerat, där jag nog upplevde att miljöpartiet inte gick riktigt hem bland dessa jordbrukande människor. Folkpartiet fick även lite frågor på sitt anförande om skatter etc,, som han inte kunde besvara, vilket blev en liten pinsam situation.

Men som sagt bredband och tågstopp i Brålanda var några punkter som alla var för. Apropå tågstoppet, så förklarade moderaten i församlingen att självklart var man för ett tågstopp, men det bestämmer inte kommunen om. Det är trafikverket som bygger perronger och dyl som hör i hop med detta och då måste dom ta det beslutet inte kommunen. Nu vill jag minnas att det inte för jätte längesedan diskuterades i kommunen om ombyggnad av resecentrum (järnvägsstationen i vänersborg) och då skulle det byggas längre perronger, detta var de styrande i kommunen inte främmande för att bekosta med kommunens medel, runda slängar 20-30 miljoner. Då skulle det gå bra, men inte nu och inte i Brålanda. Konstigt.. Kom nu ihåg att jag skriver att jag har för mig, har inte exakta uppgifter i huvudet, men jag vill ändå minnas att det va så.

I slutet av debatten skulle alla få en minut och berätta varför man skulle rösta just på dom. Morgan Larsson berättade bla om att man från välfärdspartiet lämnade in en motion medborgarförslag och dialog som inte funnits tidigare, och lyckades få igenom detta. Detta uppskattades tydligen inte av socialdemokraternas representant, utan hon högg snabbt in när hon skulle börja sin minut. Detta hade socialdemokraterna haft tidigare som förslag, så Morgan Larsson var inte först. Men å andra sidan.. det var likt förb…. Välfärdspartiets motion som låg till grund att det blev till, och inte socialdemokraternas

 

Kategorier:politik