Kommunalt utjämningssystem?

Jag erkänner.. jag är inte speciellt hemma när det gäller ekonomi och budget.. Det är inte min starka sida. Visst, att klara min privata ekonomi, och se till att räkningar blir betalda, det klarar jag.. även om det är små medel man har att röra sig med som arbetslös/A-kassa. Men det jag syftar på är givetvis ekonomi och budget på kommun nivå.

Att vi går minus i barn och utbildningsnämnden pga att vi fått fler elever än vi räknat med, det fattar jag, och att varje elev kostar ungefär 100,000kr om året, det fattar jag också. Men det finns andra saker jag inte förstår, det är hur man skall få en budget i balans när det saknas 22,8 miljoner. Sparka personal är ju absolut ingen väg att gå om man skall klara av att nå de mål som skollagen och staten kräver.. Snarare tvärtom, det behövs fler personal. Lägga ner skolor (eller rättare, som förvaltningen säger.. Inte lägga ner, bara flytta verksamheten) är heller inget alternativ, då det tagits beslut i kommunfullmäktige om att bevara samtliga skolor i kommunen.. (finns ju faktiskt ett landsbygdsperspektiv att ta hänsyn till också).

Jag läser på Ttela via weben en artikel om hur fantastiskt det är att invånare antalet i Vänersborg växer. Och att visst kan det verka som en dålig ekonomisk affär vid första anblicken, då det verkar kosta en massa som tex skolor och annat, men man ser det inte som ett problem i kommunhuset för det finns ett utjämningssystem som tar upp dessa ökade kostnader. Vill man läsa artikeln länkar jag den HÄR

Jag blev fundersam på det som stod.. för som sagt ni som läst det jag skrivit i min blogg, så är det panik.. Vi har inga pengar.. vi måste spara 22.8 Miljoner..

Så jag skickade ett mail och frågade ekonomichefen på kommunen, vad menade han? Visst som sagt jag hade kanske hoppats på mer utförlig förklaring, fast det förstås, jag ställer en fråga och han svarar, kanske skulle formulerat frågan annorlunda,.. Men i vilket fall som helst, här är min fråga..

”Hej!

Jag har en fråga angående en artikel i ttela. Där du bla har uttalat dig.

“Fler invånare ger större intäkter men också större kostnader. Vid en första anblick kan utvecklingen med färre som jobbar och fler som behöver skola och äldreomsorg verka som en riktigt dålig ekonomisk ekvation för kommunen. Men riktigt så är det inte.

– Det kommunala utjämningssystemet fångar upp det, och det fungerar relativt väl. Vänersborg är ingen extrem kommun när det gäller inflyttning. Och vi har inte svårt att få tag på personal, säger kommunens ekonomichef Thomas Sannemalm.

Om en befolkningsökning i slutänden ger ett plus eller minus ekonomiskt är svårt att förutspå. Bland annat beror det på hur hastigt ökningen sker. Om man till exempel behöver bygga nya klassrum och skolor blir det dyrare än om de nya eleverna får plats i redan befintliga byggnader.”

Jag undrar vad du menar med att det kommunala utjämningssystemet fångar upp det?? Vad är det kommunala utjämningssystemet?

Som ledamot i Barn och Utbildningsnämnden så upplever jag en ekonomisk svårighet just nu, vi pratar i nämnden om 22,8 miljoner i underskott mest pga nytillkomna elever som ingen räknat med, vilket innebär att kommunstyrelsens arbetsutskott kräver besparingar, vilket resulterat i att vår förvaltning föreslår uppsägningar av personal bla 21 heltidstjänster inom grundskolan.. För mig känns det inte som att det fångas upp speciellt väl, fast det kanske inte är det du menar.. ?? Samt att vår förvaltning pratar om stora problem att rekrytera lärare/pedagoger med rätt språkbakgrund. Lokaler räcker inte utan vi tog ett beslut förra månaden att hyra in moduler (kostnad ca 5,5 miljoner som vi kan bli tvungna att stoppa pga att vi inte har några pengar).”

—————————————————————————————————-

Svaret kom under eftermiddagen.. Och löd så här.

”Hej Magnus och tack för din fråga.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning innebär en omfördelning av ekonomiska resurser mellan kommunerna och består i huvudsak av en intäktsutjämning och en kostnadsutjämning. Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet. Detta för att de ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i kommunalskatt mellan olika kommuner ska därmed i huvudsak spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader  i strukturella förutsättningar.

Förenklat kan sägas att kommuner där antalet barn, ungdomar och äldre ökar mer än rikssnittet får ökade bidrag och kommuner med den omvända situationen får minskade bidrag.

Vad gäller möjligheten att rekrytera personal så jämförde jag oss med glesbygdskommuner, vilket inte riktigt framgick av tidningsartikeln.”

————————————————————————————

Ja som sagt jag fick ett svar, och jag frågade ju va ett kommunalt utjämningssystem var för något. Och det svarade han på.. kanske skulle önskat att han svarat på min fråga va han menade hur det systemet fångat upp detta väl, när vi gör ett minus på 22.8 miljoner pga ökat elevantal.. Och det kanske är så att vi inte är speciellt extrem kommun när det gäller inflyttning, jämfört med övriga landet, som han säger i artikeln.. Men det fattas likväl 22.8 miljoner kronor..

Bun 20150316 del 2

 

Jag vill återkomma till gårdagens Barn och utbildningsnämnd, samt lite tankar..

I går skrev jag i bloggen om den tunga punkten vi behandlade på sammanträdet. Budget och att vi har ett underskott. Det var väl egentligen det som tog den mesta tiden. I övrigt var det mest information och uppföljning som lades till handlingarna. Inget speciellt avvikande i dessa punkter. Vi hade även en motion att besvara, gällande ekologisk mat, som givetvis var ställd av miljöpartiet. Man hänvisade till kommunfullmäktige beslut som handlade om att man skulle nå vissa mål inom vissa år.. Och det har man inte gjort. Förvaltningen fördrog ett svar som jag ändå kan tycka var tillfredställande. Tänker inte gå in vidare på det, för precis som Fp,s representant i församlingen sa, det känns som detta ligger ganska långt ner på listan just nu, om det är så att det kostar mer pengar för nämnden att införa mer eko/krav mat. Då maten uppfyller de krav för övrigt man har att rätta sig efter. (enligt Mp,s representant, så skulle det inte bli dyrare, för det handlar om tillagning, tex byta ut kött i köttfärssås till rotfrukter). Personligen så ser jag närproducerat som en större vikt, då man gynnar bygden och vet var maten kommer ifrån. Ekologiskt och krav i all ära..

I övrigt så rullade som sagt mötet på, på de övriga punkterna förutom som sagt när det handlade om budget, där blev det mycket frågetecken, och en vilja att vilja veta.. så bland annat skall nämnden få en fördjupad dragning om problematiken angående organisation Dalbo, Frände och Rösebo.

Jag vill också göra ett förtydligande kring underskottet. Så här ser det ut.

Nya barn/elever                    -23,4 Mkr

Dalbo/Frände/Rösebo           -3,2Mkr

Lägre nämnds kostnad         +0,8Mkr

Lägre kostnad särskola         +3,0Mkr

Summa:                                     -22,8Mkr

Apropå nya elever, så behövs det mer lokalyta.. Lokalerna räcker inte till, på de skolor som fylls på. Det pratas från olika håll i nämnden om att varför inte Bussa eleverna till Dalsland? där finns det plats. Men detta är ett problem enligt förvaltningen, och det handlar om det fria skolvalet. Föräldrar och barn får ju fritt välja var de vill gå, och då väljer man där man bor.. Men å andra sidan vilken reklam gör kommunen för sina skolor på landsbygden? Kanske finns massor av föräldrar och barn som skulle välja tex Skerrud, Rösebo, Väneryr om de visste om att de fanns, och hur fantastisk miljö det är på dessa skolor.. ??

Fast det är klart.. kommer ni ihåg den här?? 

Rätt mycket längre till tex Dalbo än tvärt om…

 

Vi gjorde även verksamhetsbesök på två skolor denna dag Mariedal och Brålanda. Tyvärr fick undertecknad avstå Mariedal, då det var ett inbokat möte med Arbetsförmedlingen klockan 14:00. Men jag hann ikapp så jag deltog i Brålanda skola. En som alltid givande stund att besöka verksamheten, inget speciellt att skriva om detta, mer än att det framkom att Brålanda barnen kommer att välja bort Dalbo, när de börjar sjuan i höst…!!!

Redan förra året skrev jag en blogg om det alarmerande att 70 barn i upptagningsområdet väljer bort Dalbo, läs gärna Det fria skolvalet….

Varför?? Varför väljer Dalslands barnen bort sin egen högstadieskola? Är det något som inte funkar? Jag hoppas att detta kommer att belysas i den fördjupade redovisning som förvaltningen skall ge oss i samband med det jag skrev tidigare i bloggen..

Fast en sak som nämndes var att många barn väljer profilklasser i Vänersborg.. Fotboll, friidrott etc.. Mycket för att det finns ett stort intresse för detta bland bygdens barn..

Och då kommer jag att tänka på sånt jag tänkt förr.. Varför inte skapa profilklasser på Dalbo? Det finns plats. Och det finns en idrottsanläggning. Visserligen behövs viss upprustning.. Men jag menar Fotbollen och friidrotten är inte bara stor i Brålanda utan även i Frändefors.. Istället för att avfolka Dalsland så borde man ju satsa för att få hit folk och framförallt få våra egna elever att stanna..