Hem > politik > Det fria skolvalet, ett hot mot landsbygdens småskolor.

Det fria skolvalet, ett hot mot landsbygdens småskolor.

 

Rosebo

 

Funderar lite på skolan. Jag var som sagt med som åhörare i fredags på en politiker debatt i Gestad. Och i diskussionerna kring skolan så pratades det om ett återförstatligande både från folkpartiet och vänsterpartiet. Visserligen ingen överraskning då båda dessa partier har varit av den åsikten en längre tid. Jag själv har haft samma inställning som tidigare vänsterpartist och fd ledamot i barn och ungdomsnämnden. Men nu har jag fått en tankeställare.

Det var faktiskt något som Socialdemokraternas Marie Dahlin sa. ”Om man återförstatligar, så finns det en större risk att de små skolorna försvinner i kommunen”. Att staten helt enkelt anser att för små skolor har inget berättigande. Vilket också skulle resultera i att vi lokalt inte kan påverka för att behålla våra landsbygdsskolor.

Moderaten som representerade sitt parti i debatten, pratar om en mininivå på 70-75 elever i en skola. och att det finns en minigräns idag för att få tillåtelse att starta en privatskola på typ 50 elever. Om vi nu skulle låta skolan återförstatligas så finns det stor risk att dessa siffror skulle kunna bli en norm, och våra småskolor i kommunen skulle inte klara att nå detta, inte någon.

För mig är skolan viktig, både som förälder och som politiskt intresserad. Jag har även stort intresse för vår landsbygd då jag själv är bosatt i Dalsland och uppväxt i Västra Tunhem, två landsbygdsdelar i Vänersborgs kommun. Skolan och barnomsorg är viktigt i ett politiskt perspektiv för att bygden skall leva, och utvecklas. Oavsett om det finns 70 barn eller 20. Det finns naturligtvis fler saker som måste finnas än bara skola. T.ex  affärer, banker, bensinstationer, vård och omsorg. Men skolan är ändå en av de viktiga stöttepelarna i bygden.

Sen tror jag att det fria skolvalet är av ondo. Det som händer med att man fritt väljer skola, kan resultera i att landsbygdskolorna avfolkas. Eller rättare inte bara kan, för det händer. Dalbo till exempel, där finns det ca 70 elever i upptagningsområdet som valt en annan skola. Resultatet blir givetvis att Dalbo hamnar under lupp, för eventuell nedläggning. För få elever jämförelsevis med hur många det finns plats för.

Samma sak dyker upp i Rösebo, nedläggningsivrarna hänvisar till att alltför många väljer bort sin lokala skola. Och detta hänvisar även de som säger sig vara för. Vänsterpartiet tex sa senast i debatten i Gestad att folk måste välja sin skola, annars kan man inte ha den kvar.

Det finns även en annan aspekt med det fria skolvalet. Jag skulle vilja citera lite från en artikel i dagens nyheter från 4-12-2013. Det handlar om en rapport angående det så kallade PISA. Där det redovisades att sverige är långt ner i botten när det gäller skolan och utbildning utav de länder som ingår i studien som drivs av OECD

Experternas dom är entydig: det fria skolvalet är boven bakom att de svenska 15-åringarnas kunskaper faller. ”Det här är ett pris vi betalar”, säger professorn i pedagogik Tomas Englund. – Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade, säger Tomas Englund.

Magnus Oskarsson, lektor på Mittuniversitetet och svensk projektledare för Pisa-studien – Det sker en sortering av eleverna där de studiemotiverade hamnar på en skola och de omotiverade på en annan. Motverkar vi inte det blir det väldigt svårt att vända utvecklingen.

– Ska man få upp de lågpresterande eleverna så ska de gå i klasser där det också finns högpresterande. Så fungerade den sammanhållna svenska skolan och därför låg vi bra till i slutet av 1990-talet, säger Tomas Englund.

Kunskapsraset sammanfaller med att det fria skolvalet slog igenom på allvar i början på 2000-talet. Enligt Magnus Oskarsson har Sverige blivit extremt i internationell jämförelse.

– Sverige har fått ett skolsystem som för utomstående framstår som anarkistiskt. I de allra flesta andra länder knyts eleven till en viss skola, säger Oskarsson.

Hela artikeln går att läsa här ”Det svenska skolsystemet framstår som anarkistiskt”

Annonser
Kategorier:politik
  1. Roy Andersson
    augusti 12, 2014 kl. 20:51

    Din och andras oro för barnens bästa är nödvändig och ger bättre beslut till sist. Ett par saker: Under ”skoldebatten” så kontaktade jag skolchefen i Haninge kommun, som består av både fastland och ett stort antal öar, bland dom det välkända Dalarö. Dom har Öar med 20 ungar i skola från 1-9 och som en dag i veckan med båt åker in till Västerhaninge för vissa lektioner, som kräver speciella salar. Dom har utmärkta resultat i nationella prov! Lägsta antal elever är alltså mycket lågt om verksamheten sköts med kompetens!
    Så Skerrud. Om politikerna beslutar om ett fritt skolval så MÅSTE dom ha järnkoll på att inte rektorn missgynnar någon eller några skolor. Detta har BUN struntat i och det är oförlåtligt! Sundalsd Ryrs skola är nerlagd för att rektorn kunde fatta det beslutet för att föräldrarna flyttat sina barn till Brålanda. Men det berodde på att rektorn systematiskt hade fördärvat undervisningen i Sundals Ryr i åratal, inte att det var för få barn i upptagningsområdet. I flera år har nu rektorn kört med samma taktik i Skerrud och först NU har vi fått en ny rektor, den förra är avsatt och sänkt i rangordning, men inte dit hon borde. Kombinationen av det fria skolvalet och en konsekvent missgynnad landsbygdsskola är för dj—-gt.
    Nu håller vi alla koll på vad den nya rektorn gör och mobbning och negativ särbehandling har vi nolltolerans för. Vi hoppas att hon inte ger sig in i en fortsättning av hur det var för det drabbar henne till och med mer än barnen, för även i detta gäller nolltolerans. Ungarna skall helt enkelt ha en ärlig chans och inte fara illa på skolan.

  2. Roy Andersson
    augusti 12, 2014 kl. 21:28

    Bara för att undvika missförstånd: Jag har -för Gestads och för kommunens bästa generellt- tagit ställning i frågan om anständig myndighetsutövning, inte om jag tycker att den ena bryggan eller den andra skall ligga på längden eller tvären eller om ett köksfönster skall vara någon decimeter högre eller lägre eller om Magnus Larsson eller någon annan skall bocka en eller tre gånger när dom möter någon som dom helt eller delvis betalar lönen för.

  3. Roy Andersson
    augusti 13, 2014 kl. 08:04

    Hoppsan, ett feltryck på en knapp och detta senaste skulle naturligtvis ha hamnat som kommentar till Stefan Kärvlings blogg.

  1. mars 17, 2015 kl. 08:40

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: