Bergsprängarns Sigfrid..

Jajamen, då kör vi en gubbe till.. En individ från min barndom. Sigfrid Lind. Sigfrid var en herre som under min barndom bodde tillsammans med sin fru olga, nedanför Aleklev. Fast innan detta hade de bott i kyrkvaktmästar bostaden ”Norrlund” som ligger nedanför kyrkan, (idag är den fastigheten såld till privat ägo). Han var alltså kyrkvaktmästare, och bodde då i den fastigheten fram till sin pension, bör vart någon gång -71. Efter detta skulle jag tro att de köpte fastigheten de bodde i fram till Sigfrids död 1985.

Jag vet egentligen inte så mycket om den här mannen och vad han gjorde tidigare, men är ganska säker på att kalkbrotten var nog en del av hans tidigare liv, då han var uppvuxen i Tunhem.  Sedan vet jag att han lade ett antal stenmurar vid Floget, samt antagligen vid utbyggnaden av kyrkogårdsmurarna när kyrkogården växte, (något i mitt minne vill ha det till att även den Åke Dalgren som jag nämnt tidigare som var platschef på GDG, skall ha lagt en och annan sten ihop med Sigfrid, fast detta har jag inga belägg för..) Någon gång på tidigt sent 70 tal eller tidigt80 tal så hjälpte Sigfrid min pappa att rätta till stenmuren, han lade om alltihop, och skall då vart någonstans runt 75 år. Han var urstark och hade ett sinne för  att lägga murar så stenarna kom på exakt rätt plats.

Uppe i Aleklev, huset högst upp  bodde på 70 talet en lastbilschaufför vid namn Valter Karlsson och hans familj. Detta hus fick jag för mig att jag hört att Sigfrids fru Olga hade nått med att göra. Och att det en gång i tiden fanns en smed som bodde i detta hus, ”Halte smen”..  Jag gjorde lite efterforskning på detta och kom fram till följande. Jo, det fanns en smed bosatt i huset, som hette Lars Johan Larsson och var från Trökörna, och dog 1906. Till detta hus flyttar sedan en familj där fadern heter Karl Georg Andersson Lind och är Bergsprängare, född i Flo. Han har med sig fru Selma (född i Tunhem) och några barn, bla sonen Karl Sigfrid.. Jaha, det var inte Olga som hade med det huset att göra utan det var Sigfrid själv. Han var alltså uppväxt i Alekleven, och avslutade sitt liv på nästan samma ställe..

Olga däremot visar sig komma från ett soldattorp tillhörande Hol Gartegården, var detta är vet jag inte då adresser från då och nu har ändrats ett antal gånger. Men hennes far var Soldat 411 Karl Andreasson Öman, och det som sig bör hos en soldat familj kryllade av avkomma. Hon hade bortåt 9 syskon vissa gick bort tidigt.

Jag minns Sigfrid och Olga från den tid de bodde nedanför Aleklev, jag minns hennes hemmabakade kakor, det bjöds alltid på rejäla kakfat. De var trevliga och snälla människor, även om jag som liten tog en genväg över kyrkogården, jag höll mig på kyrkogårdsgångarna och gjorde inga som helst avsteg från dessa, jag hälsade glatt på Sigfrid, men han skällde ut mig efter noter, för där fick inga barn visstas utan att ha någon förälder med, jag glömmer aldrig detta. För jag kände mig ganska paff.. Och var inte beredd på det bemötandet. Men som sagt detta bör vart på tidigt 70 tal, kanske inte var mer än 4-5 år. Men upplevelsen fastnade så antagligen fick jag rejält med skäll..

Men annars var det en snäll gubbe. Han använde Rallar snus, och drack inte något nämnvärt, möjligen öl, för han var som så många andra från Floget knutna till nykterhets logen. Jag minns en blå Simca, Sigfrid var väl ingen mästar chaufför, och ju äldre han blev så blev hörsel o syn naturligtvis sämre, och bilkörningen därefter. Jag har kvar i minnet hur det slirades på kopplingen och varvades innan man kom iväg, och sedan gick det på ettans växel ända bort till grottorna vid ringeken, innan tvåan lades i..

Jag minns också en episod kan ha vart 1984-85 då personen som köpte huset högst uppe i Aleklev efter Valter Karlsson, på eget bevåg spärrade av kleven, för att hon ville vara i fred och menade att detta var privat mark. Till saken hör att kleven var en gammal kyrkväg för folket på berget och hade alltid fungerat som så att själva vägen inte tillhörande huset. Utan folk passerade upp och ner till berget och det fick man helt enkelt finna sig i om man bodde där, och så hade det alltid fungerat även under Karlssons tid, men nu hade nya ägaren tröttnat på spring och spärrat av så ingen kom förbi.. Det gick en marsch som hette Silverloods marschen, där en massa folk deltog och man hade alltid gått upp i kleven. När det var dags för den årliga marschen denna gång blev det en del tumult, ägaren till huset vägrade och arrangörerna tyckte att de hade rätt, vilket resulterade i att det kom fler människor dit som var nyfikna, bla en viss David Högberg.. David hade tagit parti för husägaren och gapa o skrek och blev mycket upprörd  i diskussionen, detta gjorde att även Sigfrid kom för att se vad det var som stod på. Sigfrid försökte tala om att man inte kunde stänga av och att det var en kyrkväg, det slutade med ännu mer gap och hotelser, bla skall David ha sagt till Sigfrid ”Hade du inte vart så gammal så skulle bunta ihop dig”  Sigfrid svarade att det spelade ingen roll om han så vart 100 år så skulle David aldrig någonsin vara karl nog till att klara av det.. Och ärligt hade det blivit handgemäng så tror jag Sigfrid hade kramat livet ur David, för denne Sigfrid var urstark, även i äldre år, som sagt han la stenmur vid 75 års ålder.

Kleven förblev avstängd, och om jag inte är helt fel ute så drog man om och lade en stig så man får runda huset för att sedan ovanför komma på kleven igen.

Sigfrid gick bort i december 1985, 79 år gammal. Hans fru Olga flyttade till Vargön.