En diskuskastare från Floget..

Fantastiskt det snöar ute.. Den här vinten har vart väldigt snål med denna vara, tom när man försökte vid jul att få Julkänsla i mellersta Värmland, så blev man även där lätt förskonad från vinterns frusna och vita prakt, (endast i något skogsparti och någon skuggig skymd plats, fanns det något som man kan kalla snö).

Men nu snöar det lite lätt och det är vitt på backen (åtminstone någon dag om man får tro väderleksrapporten). Jag har fått fart i köksspisen, och allt känns helt rätt att luta sig tillbaka och skriva en liten blogg.

Jag hade inte tänkt att resa tillbaka i minnet just nu, jag skrev tre bloggar om Västra Tunhem i förra veckan. Bloggarna mottogs väl och många personer gillade tydligen det jag skrev. Men som sagt jag hade tänkt att det skulle räcka med tre minnes resor, just för nu, och för att kanske återvända lite längre fram.

Jag är en av många SAAB arbetare som nu efter ett helt arbetsliv måste börja tänka om, detta tar naturligtvis på ens krafter, men då när jag skrev och reste i minnet så kändes det väldigt bra, man tänkte på annat just förstunden. Och det måste jag säga var en befriande känsla.

Som sagt kanske en liten berättelse till, bara en liten.. Mmm vad skall man då skriva om? Jo, först vill jag ställa lite till rätta, i det jag skrivit tidigare. Jag har en liten passion för släktforskning och har fuskat lite på amatörnivå. Vilket gör att jag har en del databaser och annat som jag nu gjort en snabb koll i för att verifiera minnet. Jag har haft rätt i stort, men det jag vill tillägga i det jag skrivit tidigare är.. Jag påstod att Hjalmar Fjellqvist skulle vart född i ett hus närmare vägen än det hus som står där idag.. Detta var fel Hjalmar Fjellqvist var född i Bolstad Dalsland, men gift med en kvinna som var från Tunhem.

Systrarna i affären som jag tappat namnet på var, Annie, Berta, Ester och Ellen. Alla var de födda på slutet av 1800 talet.

Jag trodde att Signe Larsson skulle ha flyttat in till Tunhem någon gång under 20 talet, detta verkar inte stämma utan Signe måste ha flyttat dit någon gång under 30 talet.. och slutligen Hjalmar Larsson dog inte 1973 utan 72.

Jag hade också en fundering kring en Dalgren som bodde nedanför Aleklev,  jag hade för mig att han hette Åke och att han hade ett åkeri, ev ett par bussar i Trollhättan.. Fick en bekräftelse från hans barnbarn, Jo han hette Åke, men han var platschef på GDG med ansvar från Lilla Edet och en bra bit upp på Dal. (hade några bussar,, ja,ja det hade han ju). Jag vill minnas denne Åke som en strikt och myndig person alltid klädd i kostym, lite utseende som den gamle finans ministern Gunnar Sträng..

Jo minnet hängde ju med ganska hyggligt måste jag nog säga, till och med så jag blir smått imponerad av mig själv.

Om jag då skulle berätta om en person jag vidrört förut, grannfruns son David.

David  Högberg var född i Holma församling i Dalsland 1921. Han var oäkta son till Pigan Signe Högberg i Sunnanå. Det står även i kyrkboken att Fadern enligt uppgift är norsk och är bosatt i Norge.. Men inga mer uppgifter vem denne skulle vara.

Signe flyttar sedemera som vi vet till Västra Tunhem för att ta tjänst som piga/hushållerska hos änkeman Hjalmar Larsson. David finns uppenbarligen med för det är något jag fått uppfattning om tidigare tex vid en filmsnutts visning från en film som kantor Karl Jonsson spelat in, där man kan se David åka skidor i någon form av skidtävling, i samma skidspår kan man även se en mycket ung scoutledare Gösta Krona. David skall även enligt uppgift vart aktiv idrottare i Västra Tunhems idrottsällskap, han var en ganska duktig diskuskastare och det höll han på med länge i sitt liv.

Vad jag minns av den man var att han var mycket egen och speciell. Han hade för vana att tycka att alla människor var idioter utom han själv och ev någon enstaka gång även hans mamma. Han hade tydligen arbetat i hamnen i Göteborg (obekräftade uppgifter) men skulle någon gång i slutet av 60 början på 70 lagt av att arbeta, vet inte om det var så att han fick nån form ev förtidspension, eller som jag vill minnas ryktet sa, att han sparat ihop så mycket pengar genom ett snålt leverne så han inte tyckte att han behövde arbeta mer.. Jag vet inte..

Han hade vid något tillfälle vart med i en friidrottstävling, på Senior nivå, och tydligen presterat såpass med sin Diskus att han fick pallplacering. han hade en Gul träningsoverallsjacka som det stod Sverige med blått på ryggen. Den hade alltid på sig när han begav sig upp på berget för att träna, (jag hörde alltid att man kallade det för Björndalen, men börjar tvivla när jag verifierar minnet, skulle faktiskt kunna heta Enedalen).

David cyklade oavsett väder och vind in till Trollhättan, varje dag utom Söndag. Jag vet att jag såg honom en gång på Domus resturangen, villt diskuterades med likasinnade (en del skull kalla dessa personer för ”orginal”).

Han var tekniskt handikappad kunde ingenting med händerna. Mamma Signe fick tillexempel laga punkteringar på cykeln, för det kunde han inte. En gång i tiden hade han en Motorcykel, och hade kommit från vargö hållet uppe vid Floget, något hände och det blev motorstopp, (kan vart så enkelt som bensinstopp) han hade gapat och skrikigt så det nästan hördes över hela Floget,   SIGNE!! Och Signe hade kommit sättandes, hon fick skjuva motorcykeln hem medan han gick före och spotta o svor. Minns att den episoden var något som grannen Sigfrid Lind länge efter det pratade om och tyckte att det var för bedrövligt.

Varje dag i kostym, vit skjorta och slips, samt hatt och blanka skor. Så kunde man se David under 70, 80 och i princip fram till hans död på cykeln.

Han var vegetarian och då handlade om att bara äta rotfrukter, varför just det vet jag inte, men kommer tydligt ihåg när Signe skulle koka potatis till honom så fick de aldrig koka mer än i 10 minuter..

Några episoder, Tv,n hade gått sönder, David var i upplösningstillsstånd. Signe fick dit en repratör, som laga den, och när han ville ha betalt tyckte David att för det lilla så var det alldeles för dyrt, ”För jag är själv TV reparatör, men jag har inga verktyg”…

Efter att mamma Signe gick bort, så blev livet tämligen besvärligt och ledsamt och stor sorg. Min farbror och en av Hjalmars barnbarn ”Slampe Kjell” hade kommit in till David vid ett tillfälle för att titta till honom, först fick de sitta ner i köket och vara tysta för han hade en seans i rummet bredvid där han påstodsig prata med andar, bla sin mamma.. Han hade en advetsljusstake i fönstret som hade stod där året om, och det blinkade i den, och det var andarna som pratade genom ljusstaken. Då hade Kjell blivit rent ut sagt förbannad, och gått fram till ljustaket och vridit åt den lampa som var lös, och skällt ut honom att nu får det vara nog med dumheter.. Det kan ju bli kortslutning och hela huset brinner ner..

Efter mammans bortgång växte även trädgården igen, och det sa han var för att han ville ha naturtomt för det var så fint.. Fast i grund och botten var han lat.. Cykla till stan och kasta diskus på berget det orka han, men se till att det tex fanns ved i vedboden det gjorde han aldrig, det var stackars Signe som fick släpa hem en o annan pinne från skogen om hon ville elda i spisen..

I slutet av sitt liv hade han stora problem med sina fötter, och fick dessa omlagda av hemtjänsten ett par gånger i veckan, en gång hade han pratat om att ett liv där det bara blev svårare och svårare att klara sig själv var inte värt att leva, han hade också koll på vilken kombination av mediciner som kunde ta bort eländet,, jag vet inte…  men han var en egen och enligt mig en konstig figur.

Det var lite om den profilen som jag minns från min barndom vid Floget..

Ja, det skulle bli en liten berättelse. Men blev lite till..  Och just nu så är det varmt i köket, och för att citera en gammal diktare, ”Snön ligger vit på fur och gran” ..